Plus!

Den 4 juli skämtade jag och sambon om att jag säker var gravid eftersom mensen inte dykt upp. Den brukar vara lite sen sådär tillochfrån och nu var det bara en dag det handlade om.
Jag hade känt mig lite underlig de senaste två veckorna, men jag förklarade det med sol, värme och festival. Men så tyckte han ändå att vi skulle göra oss ett test.
Jag var nästan säker på att det skulle vara ett minus, men när jag som så många gånger förr vände på stickan för att bekräfta så sitter där ett streck till tvär över. Ett plus. ETT PLUS!
Jag har nog inte skrattat så mycket inombords någonsin som när jag gick ut på altanen med stickan i hand.
Sambon bara tittade på mig och såg väl på mig att det var nåt, så han började skratta han med.
Sen tittade vi på det där envisa plusset och fnissade i säkert en kvart innan vi började prata på allvar.
Planera, ringa barnmorskan, fundera, vill vi?

Och JA, det vill vi!

Jag ringde barnmorskan dagen efter och fick komma samma eftermiddag, smidigt värre!
På det lilla samtalet så pratade vi om det där vanliga tröket och bokade in en tid för inskrivning. Andra september smäller det, då antas jag vara vecka...ehm.. 13? typ.. Jag har ingen koll på sånt där, men jag fick en ungefärdatum för kläckning - 8 mars.
Det klingar väl fint, åttonde mars. Jag gillar det skarpt!
Däremot gillar jag inte rikigt det här med att vara höggravid under halkigaste månaderna.. Men det blir väl att öveningsgå barnvagnen under den tiden.